Tulpaner till vårlängtande

Som min käre make skvallrade om i sin blogg så var det min födelsedag igår. Hänsynsfullt nog talade han inte om min ålder och det var ju ett fint drag. Man ska ju inte tala om en kvinnas ålder eller hur ;)
Dagen började fint med kaffe på sängen och hade det varit i mitt tidigare liv så hade det ju varit macka och kanske en kaka eller nåt sånt men nu blev det bara kaffe...
Maken var och hämtade yngste sonen och när de kom hit hade de med sig den största födelsedagspresent jag någonsin fått.
Sedan kom min svärmor hit på kaffe på förmiddagen. Snäll som jag är bakade jag en chokladkaka till dom att festa på. "Äter du ingenting?" säger min rara svärmor. Nej svarar jag sanningsenligt och då som den förstående svärmor hon är säger hon inget mer om det. Skönt. Hon vet ju att jag faktiskt inte ätit kakor på flera veckor nu.
Jag fick så vackra tulpaner av henne. Se på bilden bara, är det inte tur att man kan ha tulpaner inne nu när man längtar så till våren.
Presenten ja, det var en sak som jag har önskat mig länge men maken tyckte att "det kan man inte ge i födelsedagspresent, det är taskigt".
Tycker inte jag - eftersom det var vad jag önskade mig.
Ett led i min hälsosträvan...
En träningscykel.
Det var ett motionspass bara att få ihop alla delarna men nu står den vid fönstret och lyser. Jodå, jag har redan testat den, även sonen och maken har testat den förstås.
Nu är det bara att fortsätta på den inslagna banan, för att få koll på vikt o blodtryck o leder. Jag känner mig väldigt motiverad :)